Sedan Bitcoin introducerades 2009 har begreppet fiatvaluta blivit allt vanligare. Men vad betyder det egentligen? I den här artikeln går vi igenom vad fiatpengar är, varifrån termen kommer, hur systemet fungerar, och vilken roll kryptovalutor spelar i sammanhanget.
Vad är fiatpengar?
Fiatpengar är pengar som ges ut av en regering och har status som lagligt betalningsmedel – alltså en nations officiella valuta.
Ordet “fiat” kommer från latin och betyder ungefär ”ske så”, vilket anspelar på att valutan fått sitt värde genom en statlig förordning, inte genom något fysiskt innehåll som guld eller silver.
Fiatpengar trycks av landets centralbank och används i vardagen för att betala varor och tjänster. Sedan 2020 räknas all internationell valuta som fiat, vilket innebär att dess värde bygger på allmänhetens förtroende för staten – inte någon underliggande råvara.
Centralbanker styr penningpolitiken och bestämmer hur mycket pengar som finns i omlopp. Exempel på fiatvalutor är US-dollar, euro, brittiska pund, japanska yen och svenska kronor.
Fiatpengar vs fiatvaluta – finns det en skillnad?
I praktiken betyder fiatpengar och fiatvaluta samma sak. Båda syftar på den valuta som används i ett land, utgiven av staten. Idag finns cirka 180 fiatvalutor i världen, och växelkursen visar värdet av en fiatvaluta jämfört med en annan.
Fiatvaluta vs råvarubaserad valuta
Den största skillnaden mellan fiatpengar och råvarubaserad valuta (commodity money) handlar om inneboende värde.
- Fiatvaluta har inget eget värde – den är värdefull eftersom staten säger det.
- Råvarubaserad valuta har värde baserat på sitt innehåll, till exempel guld- eller silvermynt.
Fiatvaluta fungerar tack vare förtroende, medan råvarubaserad valuta bygger på faktiska tillgångar.
Hur uppstod fiatvalutor?
Allt började med enklare system för att spåra skulder – något vi idag skulle kalla IOU (”I owe you”). Här är en kort sammanfattning av fiatpengarnas historia:
🔄 Byteshandel
Förr bytte man varor direkt. En bonde kunde byta 2 kg mjöl mot 10 pumpor vid skörd. Ett handskrivet löfte kunde fungera som kvitto.
🪙 Från guld till mynt
Guld blev en accepterad bytesvara, men var svårt att väga vid varje köp. Så länder började prägla standardiserade mynt i specifik vikt – enklare, tryggare och mer pålitligt.
🏦 Banker införs
Eftersom guld var tungt att bära, började folk förvara det i banker. Banken gav ut kvitton som bevis på innehav – dessa kunde bytas tillbaka mot guld.
💵 Papperspengar
Regeringar började själva trycka kvitton (sedlar), som representerade det guld de förvarade. Men med tiden slutade folk lösa in sedlar mot guld – de använde istället pappret direkt som valuta.
Varför lämnade vi guldstandarden?
Det fanns flera problem med att knyta pengar till guld:
- Om någon hittade mycket nytt guld sjönk värdet på alla valutor.
- Länder kunde manipulera guldflödet och påverka andra ekonomier.
Därför avskaffades guldstandarden, och vi gick över till ett system där pengar bara är värda det som står på sedeln – "på dekret".
Är fiatpengar fortfarande relevanta?
Ja. Trots framväxten av kryptovalutor är fiatpengar fortfarande grunden i världens ekonomi.
Bitcoin och andra kryptovalutor har öppnat dörren för nya sätt att tänka på pengar, och vissa länder har till och med erkänt Bitcoin som lagligt betalningsmedel. Men fiatpengar dominerar fortfarande den globala handeln – och kommer sannolikt att fortsätta göra det.
Vad är CBDC?
En spännande utveckling är CBDC – Central Bank Digital Currency. Det är en statligt kontrollerad digital valuta, som använder blockkedjeteknik men är kopplad till landets fiatvaluta.
CBDC:
- Är digital men kontrolleras av centralbanken
- Har stabilt värde (ingen prisvolatilitet)
- Kombinerar det bästa av två världar: traditionell valuta + modern teknik
CBDC är alltså ett nytt sätt att distribuera fiatvaluta – utan att helt ersätta den.
Slutsats
Fiatvaluta må sakna ett fysiskt värde i sig, men den fungerar tack vare tillit, struktur och statlig styrning. Även om kryptovalutor utmanar det etablerade, är fiatpengar fortfarande ryggraden i den globala ekonomin.
Och även om pengarnas form förändrats genom historien – från glänsande stenar till digitala tokens – så handlar det fortfarande om ett gemensamt förtroende. Framtiden kan mycket väl inkludera både fiat, kryptovalutor och nya hybrider som CBDC.
This article is for general information purposes only and is not intended to constitute legal, financial or other professional advice or a recommendation of any kind whatsoever and should not be relied upon or treated as a substitute for specific advice relevant to particular circumstances. We make no warranties, representations or undertakings about any of the content of this article (including, without limitation, as to the quality, accuracy, completeness or fitness for any particular purpose of such content), or any content of any other material referred to or accessed by hyperlinks through this article. We make no representations, warranties or guarantees, whether express or implied, that the content on our site is accurate, complete or up-to-date.