Det här året har vi sett en stadig men märkbar återhämtning på kryptomarknaden efter den kyliga kryptovintern 2022. Faktorer som minskad inflation och en något lugnare makroekonomisk situation har gett kryptovärlden utrymme att vända uppåt och visa gröna siffror igen. Även om vägen tillbaka till 2021 års nivåer kan bli lång, så finns det definitivt hopp i horisonten.

Innan vi dyker djupare, låt oss först kika på tidigare kryptoboostar kopplade till Bitcoin-halveringar. Historiskt sett har prisökningar ofta skett några månader efter en halvering av Bitcoin. Effekten brukar märkas tolv till arton månader efter själva halveringen.

I den här artikeln ligger fokus främst på Bitcoin, eftersom kryptovalutan har en tung position i hela industrin. Bitcoin-trender tenderar att sätta tonen för många andra altcoins, även om det såklart inte är en exakt vetenskap. Men när Bitcoin går in i en haussefas följer ofta andra kryptovalutor med – och samma gäller när priset faller.

Vad är en Bitcoin-halvering?

Satoshi Nakamoto, personen eller gruppen bakom Bitcoin, utgick från tanken att brist på tillgång skapar värde. När Bitcoin designades fastställdes att det aldrig skulle finnas fler än 21 miljoner coins. Dessa kan visserligen delas upp i mindre enheter, men maxgränsen förblir densamma.

För att utnyttja denna knapphet och säkerställa en jämn fördelning av nya coins skapade Nakamoto halveringsmekanismen. Den ser till att Bitcoin förblir en deflationär tillgång, styr hur många nya coins som förs in i omlopp och skapar naturliga svängningar på marknaden.

För att förstå halveringar behöver vi först förstå hur Bitcoins utvinns. Genom ett decentraliserat nätverk samlas nya transaktioner i en så kallad mempool i väntan på bekräftelse. Miners tävlar sedan om att verifiera dem genom att lösa ett avancerat kryptografiskt problem. Den som lyckas först får äran att verifiera transaktionerna – och dessutom ta hem belöningen.

När alla transaktioner är verifierade sammanställs de i ett block som läggs till i blockkedjan i kronologisk ordning. Minern får då både transaktionsavgifter och en blockbelöning som tack för insatsen.

Varje gång 210 000 block skapats, vilket sker ungefär vart fjärde år, halveras blockbelöningen. När Bitcoin lanserades 2009 låg belöningen på 50 BTC per block — idag är den nere på 6,25 BTC. Oavsett marknadspris sker dessa halveringar automatiskt enligt den kod som Bitcoin bygger på, och kan inte ändras.

Tillbakablick på tidigare bull runs

Bitcoins första mini-hausse

Den allra första noterade "bull run" inträffade i april 2011 då Bitcoinpriset ökade med hela 3 000 % på tre månader. Från 1 dollar i april till 32 dollar i juni — men euforin blev kortvarig och priset föll tillbaka till runt 2 dollar i november.

Samma år genomfördes Bitcoins första halvering i november, och priset låg då kring 13–14 dollar.

2012-halveringen / 2013-hausse

Efter halveringen steg priset från 13 till 30 dollar under de första månaderna. I april nådde Bitcoin sitt dåvarande rekord på 100 dollar, vilket skapade nyfikenhet även utanför kryptokretsarna. I november, ett år efter halveringen, bröt Bitcoin 1 000-dollarsgränsen. Men även denna gång blev topparna kortlivade – en månad senare var priset tillbaka runt 530 dollar.

2016-halveringen / 2017-hausse

Nästa halvering skedde i juli 2016 när priset låg runt 600 dollar. Efter några år av volatilitet mellan 100 och 900 dollar klättrade Bitcoin återigen till 1 000 dollar i januari 2017, sex månader efter halveringen.

I maj hade priset dubblats till 2 000 dollar, och i december nådde det nästan 20 000 dollar.

Detta utlöste en riktig Bitcoin-feber. Krypton blev ett hett samtalsämne i mainstreammedia, och marknaden exploderade med nya projekt och så kallade ICO:er (Initial Coin Offerings). Diskussionerna om användaracceptans och reglering tog fart på allvar.

Ett år senare, i december 2018, hade priset rasat till 3 236 dollar. I december 2019 låg det runt 7 200 dollar.

2020-halveringen / 2021-hausse

2020 drabbades världen av pandemin, som skakade globala ekonomier i grunden. Trots detta visade sig kryptoindustrin vara mer motståndskraftig än många andra marknader.

Bitcoin föll nästan 50 % till 4 900 dollar i mars 2020, men återhämtade sig till 9 000 dollar i maj då nästa halvering inträffade. Priset fortsatte stiga till 29 374 dollar i december, en ny toppnotering.

I början av 2021 fördubblades priset till 64 000 dollar i april. Efter en nedgång till cirka 30 000 dollar i juli rusade det återigen till 68 000 dollar i november.

Men 2022 kom osäkerheten tillbaka. Geopolitiska spänningar, inklusive Rysslands invasion av Ukraina, pressade globala priser på bland annat bränsle. Räntorna höjdes till rekordnivåer och fortsatta problem i leveranskedjor skapade nya svårigheter.

När flera kryptonätverk och börser dessutom föll samman, började många dra sig ur marknaden. Bitcoin föll under 20 000 dollar för första gången på två år, och kryptovintern 2022 var ett faktum.

2023 blev heller inte det genombrottsåret som många hade hoppats på, trots en prisökning på cirka 29 % över året.

Är vi på väg mot nästa kryptoboost?

Trots allt har marknadsindikatorer som Bitcoin Fear and Greed Index (vid skrivande stund) visat ett glädjande skifte — från "Extrem rädsla" till ett "Girighet"-läge. Det här är ett positivt tecken jämfört med 2022 och tyder, enligt vissa analyser, på att marknaden befinner sig i en ackumuleringsfas.

Enligt Wyckoffs marknadscykel är detta ett förstadium till den så kallade "mark-up-fasen", vilket brukar signalera slutet på en björnmarknad.

Marknaden för digitala tillgångar är fortfarande volatil och oförutsägbar — ingen kan med säkerhet säga vad som väntar de kommande månaderna eller åren. Men historiskt sett har bull runs ofta följt efter Bitcoin-halveringar, så luta dig tillbaka och håll ögonen öppna. Det kan bli en riktigt spännande resa!

Spot trading är ett av de enklaste sätten att handla med finansiella tillgångar – oavsett om det gäller kryptovalutor, råvaror, aktier eller utländsk valuta. De flesta som provar på att köpa sin första Bitcoin gör det via en spottransaktion, alltså ett köp till rådande marknadspris.

I den här guiden går vi igenom vad spot trading faktiskt innebär, hur det fungerar och hur det skiljer sig från andra typer av handel.

Vad innebär spot trading?

Spot trading betyder att man köper (eller säljer) en tillgång till det aktuella marknadspriset – även kallat spotpris – med omedelbar leverans. Målet? Att köpa lågt och sälja högt.

Handlare på spotmarknaden försöker alltså tjäna pengar genom att köpa tillgångar och sälja dem när priset går upp. Spot trading kan också innebära att man "shortar" – säljer en tillgång man inte äger för att köpa tillbaka den billigare senare.

Exempel: Du vill köpa 5 BTC till rådande marknadspris. Om bara 2 BTC finns tillgängliga till det priset, kommer resten av ordern att fyllas till ett annat (högre) pris. Spotpriset justeras ständigt i realtid efter utbud och efterfrågan.

Hur snabbt sker leveransen?

Leveransen varierar beroende på tillgångstyp. Kryptovalutor överförs vanligtvis direkt, medan aktier ofta tar ett par bankdagar (visas som t.ex. T+2, alltså "Trade + 2 dagar").

Kryptomarknader är öppna dygnet runt, vilket gör spot trading ännu mer attraktiv. Peer-to-peer och OTC-handel kan dock ta längre tid beroende på motpart och metod.

Spot trading vs. margin trading

I vissa spotmarknader erbjuds även marginalhandel, vilket inte är samma sak.

Vid spot trading betalar du fullt för tillgången direkt och får den levererad. Vid marginalhandel lånar du pengar – vilket innebär att du kan handla med högre belopp än du faktiskt har. Det kan ge större vinster, men också större förluster.

Marginalhandel rekommenderas enbart för erfarna handlare som vet vad de gör.

Spotmarknader vs. terminsmarknader

Spotmarknader bygger på direktköp – du betalar nu, du får tillgången nu.

Terminskontrakt (futures) däremot innebär att du binder dig till ett framtida köp eller försäljning till ett bestämt pris. När förfallodatumet nås väljer de flesta att göra en kontantavräkning istället för att ta emot själva tillgången.

Vad är OTC-handel?

OTC står för "over-the-counter" och innebär att handeln sker direkt mellan två parter utan att gå via en börs. OTC kan ske via telefon, e-post eller meddelandeappar och används ofta för stora affärer där man vill undvika prispåverkan på börsen (slippage).

Det är också ett vanligt alternativ när man handlar tillgångar med låg likviditet, exempelvis vissa kryptovalutor med mindre marknader.

Börser: Centraliserade vs. decentraliserade

Centraliserade börser (CEX)

En centraliserad börs fungerar som mellanhand. Den ansvarar för kundskydd, säkerhet, KYC (kundkännedom) och ser till att affärer går smidigt. Exempel: Binance, Coinbase.

Du måste vanligtvis registrera ett konto och sätta in pengar för att börja handla.

Decentraliserade börser (DEX)

En DEX fungerar utan mellanhand. Handel sker direkt från din egen plånbok via smarta kontrakt – du behåller kontrollen över dina tillgångar hela vägen.

Det ger större anonymitet men innebär också mer ansvar när det gäller säkerhet. Exempel: Uniswap, SushiSwap.

Fördelar med spot trading

• 💡 Enkelt att förstå – perfekt för nybörjare
• 🕒 Direktleverans – du äger tillgången direkt
• 💰 Hög likviditet – särskilt på stora börser och populära kryptor
• 🔓 Ingen hävstång – vilket minskar risken för stora förluster

Avslutande tankar

Spot trading är den mest använda och direkta formen av handel – särskilt inom kryptovärlden. Det är enkelt, transparent och ger full äganderätt direkt efter köp.

Men som med all investering är kunskap din bästa vän. Oavsett om du handlar för första gången eller är en van investerare – se till att förstå marknaden innan du trycker på “köp”.

Du har kanske sett termen rug pull dyka upp i kryptonyheterna de senaste åren – men vad betyder det egentligen? Till skillnad från ett klassiskt pump and dump-upplägg går vi här igenom vad en rug pull i krypto innebär, och hur du kan känna igen varningstecknen.

Vad är en rug pull inom krypto?

En rug pull är en bedräglig taktik där utvecklare överger ett kryptoprojekt och sticker med investerarnas pengar.

I DeFi-ekosystemet, särskilt på decentraliserade börser (DEX), skapar bedragare ett token, listar det på en DEX och kopplar det till en större kryptovaluta, ofta Ethereum. För att skapa hype kan de snabbt pumpa in stora summor i likviditetspoolen, ofta med stöd från sociala medier som Telegram och X (tidigare Twitter).

När tillräckligt många investerare bytt sina ETH mot det nya tokenet tömmer skaparna hela poolen – och priset kraschar till noll. Det här sker oftast i nya projekt, inte i etablerade som Bitcoin eller Ethereum.

Rug pulls och DEX:er

Rug pulls frodas på DEX:er eftersom dessa plattformar inte kräver några granskningar innan ett token listas. Dessutom är det enkelt och billigt att skapa ett ERC-20-token på exempelvis Ethereum – vilket skapar en perfekt miljö för bedrägerier.

Varningstecken att se upp för

Även om rug pulls är ovanliga i större projekt finns det tusentals mindre kryptoprojekt som kan dölja oseriösa avsikter. Här är några tecken du bör vara vaksam på:

• Extrem prisökning på kort tid: Om ett token går från 0 till 50x på ett dygn är det ofta ett medvetet drag för att skapa FOMO och locka fler investerare.
• Brist på låst likviditet: Seriösa projekt låser ofta sin likviditet för att visa att de inte tänker försvinna med pengarna.
• Stor andel tokens hos teamet: Ett projekt där utvecklingsteamet äger en stor del av alla tokens är sårbart för en rug pull.
• Ingen möjlighet att sälja: Vissa tokens är programmerade för att förhindra försäljning – ett tydligt tecken på att något är fel.

Är rug pulls olagliga?

Även om rug pulls borde vara olagliga, ligger kryptobranschen fortfarande efter när det gäller reglering. Många bedragare lyckas tyvärr komma undan med dessa brott eftersom lagstiftningen är otillräcklig eller svår att tillämpa globalt.

En av de största rug pulls: Squid Game-token

En av de mest uppmärksammade rug pulls inträffade i slutet av 2021 med tokenet Squid Game – inspirerat av Netflix-serien med samma namn. Tokenets värde steg till otroliga $2,861 per coin, men bara några dagar senare stängdes hemsidan ner och teamet bakom försvann.

Med över 43 000 investerare kvar med värdelösa tokens och mer än $3,3 miljoner försvunna, blev det snabbt tydligt att projektet varit ett bedrägeri från start – bland annat på grund av en funktion som hindrade användare från att sälja sina tokens.

Slutsats

Rug pulls är visserligen inte vardagsmat, men de händer – och det är viktigt att känna till dem. Genom att hålla utkik efter de tecken vi nämnt ovan och göra noggrann research innan du investerar, minskar du risken att bli lurad.

Att välja etablerade kryptovalutor framför nya, hajpade projekt är oftast det säkraste. Tyvärr är rug pulls något som existerar i kryptovärlden – men det betyder inte att du måste bli ett offer.

4o

‍

When learning about cryptocurrencies you're likely to come across the term "smart contracts". First popularised by Ethereum, smart contract functionality is now a regular feature among platforms that allow developers to build decentralized apps (dapps).

In this article, we're breaking down what smart contracts are, how smart contracts work, and where they came from.

What is a smart contract?

A smart contract is a digital agreement that executes based on the terms of the agreement. The terms are predetermined and written into the smart contract's code, ensuring that no edits can be made once the smart contract has been executed. As the smart contract is written using blockchain, the transactions are transparent and irreversible.

Due to the nature of these digital agreements, they can be carried out by two anonymous parties without the need for a third party/ central authority.

Smart contracts generally require payment for their creation, as the execution of the smart contract will require energy from the network. Ethereum smart contracts, for example, require gas fees in order to be created and executed, which are paid directly to the platform. The more complex the smart contract, the higher the gas fees. Other smart contracts will require payment in the digital assets utilized by the platform.

Smart contracts work because they are automated and utilize powerful decentralized technology.

Benefits of smart contracts

First and foremost, the biggest benefit of smart contracts is that they are trustworthy as they cannot be tampered with, nor can a third party intervene. So smart contracts cannot be hacked as they use blockchain technology to encrypt the information.

Smart contracts are cost-effective as they eradicate the middleman and save the users both time and fees that would otherwise come with them. Once certain criteria are met, smart contracts automatically execute, requiring no time delays, paperwork, or room for error. A smart contracts accuracy is determined by the accuracy of the coding used to create the smart contract.

many industries including insurance companies are using smart contracts to streamline and automate their business processes, including fulfilling legal obligations and managing financial transactions. By utilizing if-then statements, the insurance company can create smart contracts that automatically execute the insurance payment to policyholders when certain conditions are met. This can be used to process claims, pay out benefits, and manage other contracts in the same way.

How do smart contracts work?

Smart contracts are digital agreements built using blockchain. Developers looking to create a smart contract will need to utilize a blockchain platform that provides such functionality.

Determine agreement terms

Developers will first need to determine what the agreement terms are as well as the desired outcome. For example, one might create a smart contract that stipulates when 0.5 BTC is received by a certain digital assets wallet the code to a keypad on a property will be sent to the renter.

Determine conditions of agreement

Establish the conditions of the smart contract such as payment authorization or shipment receipt.

Write code

Using a smart contract writing platform, developers will write the code. This will then be sent to another team, such as an internal expert, for security testing.

Smart contracts deployed

Once approved, the code is then deployed on the blockchain platform. The smart contract will then be alerted to any event updates.

Smart contracts executed

Once the terms of the agreement are met and communicated to the blockchain through an oracle (a secure streaming data source), the smart contract will then automatically execute the desired outcome.

One might liken a smart contract to a digital vending machine. The terms of the agreement are understood by both parties involved prior to the transaction. Through an automated process, one party will input the initial criteria (the funds) and the predetermined outcome will be executed automatically (the selected goods will be released).

History of smart contracts

Smart contracts were first conceptualized by American computer scientist, Nick Szabo, the creator of the first digital money "Bit Gold", in 1998. He created them with the intention to digitize transaction methods to replace traditional contract and defined these smart contracts as "computerized transaction protocols that execute terms of a contract."

"These new securities are formed by combining securities (such as bonds) and derivatives (options and futures) in a wide variety of ways. Very complex term structures for payments can now be built into standardized contracts and traded with low transaction costs, due to computerized analysis of these complex term structures."

Szabo's concept remained purely theoretical until the invention of public blockchain technology, which provided the necessary infrastructure for storing and executing smart contracts. In recent years, smart contracts have been used in a variety of industries, including finance, real estate, and supply chain management. While there are still some security concerns with the technology, the use of smart contracts could further increase the efficiency and reliability of transactions.

Conclusion

Smart contracts are digital a contracts between two parties that are automatically executed once certain conditions are met without time delay. Built on the blockchain, smart contracts are immutable, irreversible, and transparent, and require no third parties. Smart contracts are written in varying programming languages dependant on the blockchain network on which they are created. This technology ensures that the smart contracts are implemented correctly.

We’ve covered what Proof of Work and Proof of Stake is, but what is PaaS?

In this article, we’re making this rather complicated-sounding term easy to understand as we explore where it came from, what it means, and why it’s likely to keep popping up in the crypto realm. 

What Is PaaS?

PaaS stands for Platform as a Service and refers to a cloud delivery service that uses third-party cloud service providers. “As a service” indicates that the cloud computing service is provided by a third party, rather than the user having to manage their own hardware and software.

PaaS providers offer a range of services, including operating systems, databases, middleware, and other software development tools. PaaS offerings can be used for both cloud-native and hybrid cloud applications.

PaaS solutions are popular among software developers and businesses looking to migrate their applications to the cloud. They provide an application development platform that can be used to build and deploy applications quickly and easily, without the need for specialized hardware or software.

Some of the key benefits of PaaS include reduced costs, faster deployment, and greater flexibility and scalability. PaaS providers offer a range of services, including operating systems, databases, middleware, and other software development tools. This allows users to develop, run, and manage applications without having to worry about the underlying infrastructure.

The History of PaaS

PaaS first appeared in 2005 as Zimki under the company Fontago. Zimki allowed users to build and deploy web services and applications through its code execution platform.

Billing was determined based on the number of JavaScript operations, the amount of web traffic and the total storage used, providing users with a much clearer cost structure than on other platforms. The platform was eventually shut down in 2008 by its parent company.

That same year the Google App Engine was launched allowing users to create web services and applications using languages like Go, PHP, Node.js, Java and Python.

Today, Google remains the biggest PaaS vendor in the world. 

How Does PaaS Work?

Instead of replacing its overall IT infrastructure and running these services in-house, PaaS streamlines access to its key services. This helps to reduce time in deployment as well as minimize startup costs. 

PaaS allows users to tap into resources and functions like capacity on demand, data storage, text editing, vision management and testing services despite being in geographically different locations. All while using a pay-per-use model. 

PaaS Offers Development Tools

PaaS, or Platform as a Service, is a cloud-based platform that provides users with access to the tools and resources needed to develop and run applications. Instead of replacing its overall IT infrastructure and running these services in-house, PaaS streamlines access to its key services, allowing users to easily tap into resources and functions like capacity on demand, data storage, text editing, vision management, and testing services. This pay-per-use model enables users to access the tools and resources they need without incurring the high costs of building and maintaining their own infrastructure.

PaaS technology offers a range of benefits for both developers and businesses, including the ability to easily integrate databases, manage infrastructure, and access data centers. This can provide a range of advantages, such as improved performance, enhanced security, and increased scalability.

PaaS technology providers also offer a range of services and support to their customers, including integration platforms and infrastructure management services. This can help businesses to quickly and easily integrate their applications with other systems and platforms, allowing them to take advantage of the benefits of PaaS without having to worry about the underlying infrastructure.

PaaS vs IaaS vs SaaS

PaaS, IaaS, and SaaS are all different models of cloud computing. PaaS, or Platform as a Service, provides access to the tools and resources needed to develop and run applications, while IaaS, or Infrastructure as a Service, offers access to the underlying infrastructure, including storage, networking, and computing power. SaaS, or Software as a Service, provides access to software applications over the internet.

These models differ in terms of what areas are handled on-site and which are handled by a third-party provider. For example, with PaaS, the infrastructure and operating system are managed by the provider, while the customer focuses on developing and deploying their own applications. With IaaS, the provider manages the infrastructure, while the customer is responsible for the operating system and applications. With SaaS, the provider manages everything, including the infrastructure, operating system, and applications.

Examples of companies that offer PaaS services include Amazon Web Services and the IBM Cloud, while IaaS providers include AWS, Microsoft Azure, and Google Cloud. Dropbox, Salesforce, and Google Apps are examples of SaaS providers.

These models offer advantages to businesses and developers looking to enter the cloud computing space. For example, PaaS offers the ability to focus on app development without worrying about the underlying infrastructure, while IaaS and SaaS provide access to cloud resources and the ability to quickly deploy and scale applications. These models can also be used to build communications platforms and other mobile applications, providing access to the necessary infrastructure and resources.

‍

‍

PaaS Provider In Blockchain

The use of PaaS technology, or Platform as a Service, within the blockchain industry is becoming increasingly popular. While blockchain platforms themselves are not typically structured in a PaaS way, the concept of BPaaS, or Blockchain Platform as a Service, offers businesses and enterprises the opportunity to focus on the development of software and other services for customers.

BPaaS provides numerous advantages for companies looking to enter the blockchain space. It allows businesses to leverage the power of cloud-based infrastructure and resources to develop and deploy applications without the need to manage their own hardware and software.

PaaS providers like Amazon Managed Blockchain and the IBM Blockchain Platform are leading the way in offering BPaaS solutions to businesses. These platforms offer a range of tools and resources for application development, including integrated development environments (IDEs), code libraries, and APIs. This allows developers to focus on building and deploying their own blockchain-based applications without worrying about the underlying infrastructure.

Overall, the use of PaaS in the blockchain industry offers numerous benefits, including reduced production costs, streamlined deployment, and the ability to easily integrate specific AI capabilities into applications. This makes it an attractive option for businesses looking to enter the blockchain space.

Crypto lending might be the hot new product in the cryptocurrency space, but before you dive in be sure to first understand what it entails. The concept grew great traction with the rise of the decentralized finance (DeFi) movement, with platforms offering users high yields for borrowing crypto assets. 

Let’s get started with what crypto lending is, and then explore how the product works. 

What is crypto lending?

Crypto lending is a traditional banking service curated to the crypto world. With the DeFi space remains largely unregulated, many crypto exchanges and other platforms have started offering these services, with added security. 

Crypto lending involves a user lending crypto assets to a platform in return for interest, which allows other users to then borrow said crypto assets, paying interest on the amount borrowed. The platform will then take a small percentage of the interest paid. 

Depending on the platform and other factors, crypto lending platforms may be centralized or decentralized and offer exceptionally high-interest rates, with annual percentage yields (APYs) of 15% or more. With the interest rates being higher than traditional bank accounts, lenders gain access to much greater yields, increasing their returns. 

Another advantage to crypto lending is that users are still exposed to price gains in the market. Meaning that if you deposit your Bitcoin when it's worth $20,000 and the price rises in value to $50,000, you are still able to realize these returns and earn interest for the duration of the loan. 

Note that interest rates might fluctuate with market conditions on some platforms, increasing when the prices increase and decreasing when markets are down.

How does crypto lending work?

Cryptocurrency lending platforms function as middlemen connecting lenders to borrowers. Lenders deposit their digital currency into high-interest lending accounts, and borrowers utilize the lending platform to acquire loans. These systems then lend money utilizing the crypto that investors have provided them.

The platform controls its net interest margins by establishing the interest rates for both lending and borrowing.

Rates on platforms differ from cryptocurrency to cryptocurrency, some platforms might offer higher interest rates to lenders willing to commit to a certain time frame. There is no standard interest rate for cryptocurrencies, as each platform has its own set of rules.

Centralized crypto lending means putting your money in the hands of a corporation or other entity to manage and make the process easier. Accounts are created for borrowers and lenders, and loans may be requested by applicants.

Lenders and borrowers may connect their cryptocurrency wallets to a decentralized crypto lending protocol, ​​which uses smart contracts to automate the lender-borrower relationship. Smart contracts are automated digital agreements that execute once certain criteria is met. 

The advantages of crypto lending

There are several benefits to crypto lending when comparing it to a regular bank account.

Borrowers have access to these financial services without having to pass a credit check, making it more financially inclusive than traditional banking services. They are also exposed to lower interest rates than regular banking loans.

Lenders that give loans in the form of cryptocurrencies can make a lot more money from their crypto assets than savings accounts. It may also be a more adaptable choice to crypto staking, which requires users to lock up their cryptocurrency and submit it to a blockchain security method. Depending on the platform, lending usually gives users access to their funds.

The downside to crypto lending

The agreement with crypto loan companies is generally made on individual terms by institution borrowers. As interest rates vary across platforms and cryptocurrencies, each company is different.

There have been several cases where lending platforms have been hit by severe liquidity crisis, notably Celsius, Voyager Digital, and BlockFi. Glenn Huybrecht, COO of Cake DeFi, said, “Some lending providers have been very generous with low collateral requirements, which then puts them in hot water when one of their customer's defaults.”

Due to the ongoing regulation battles, these crypto services are also not backed by government safety nets, like the traditional banks are. However, some platforms do hold insurance and the necessary regulatory accreditations so be sure to seek one that has all of the above.

Closing thoughts

Crypto lending platforms differ greatly from one another so be sure to check each platform, their interest rates for all the various currencies supported, and if there are any lock-up periods or fees payable.